Fångad Av En Stormvind - Drarry [Kapitel 1]
OFF: En liten fanfic jag arbetar på på den fabulösa hemsidan http://mugglarportalen.se/ !! Det är en shipp med Draco Malfoy och Harry Potter, och jag HATAR den shippen, men vill liksom testa lite :) Aja, join in!
1. Draco
Jag böjde mig ner över uppsatsen, den var nästan klar. Sällskapsrummet var fullt med Slytherinelever som pluggade, det femte året sades ju vara det mest krävande av alla, och jag kunde inte säga att jag inte höll med. Man behövde ju sitta uppe till halva natten.
Jag såg ner på min uppsats. Den är i försvar mot svartkonster. Ett löjligt ämne, enligt mig. Fast Umbridge var en bra lärare. Hon såg alltid till att Slytherin fick det bästa, vilket var bra, de andra var inte värda något.
Men Potter gillade inte Umbridge. Var han tvungen att gapa emot henne så fort hon sade något för att lugna alla? Nej, Potter ville ju förstås skrämma upp alla igen med dumheter, för att göra sig märkvärdig. Dumbledores lilla gullegris, han måste ju bara sticka ut så mycket.
Och hans ärr. Som han skryter med det. Han går runt och tycker att alla ska tycka synd om honom för att han inte har några föräldrar. Det är ju egentligen synd om honom för det, tänkte jag, men raderade snabbt mina tankar.
"D-D-Dra-aco M-Malf-f-foy?" stammade en skrämd förstaårselev. "DuskulleinfinnadigtillprofessorMcGonagallskontorinomtiominuter", rabblade hon snabbt upp sedan, tog ett djupt andetag och sprang iväg.
Just det. Det var den där kvarsittningen. Jag fattar inte hur man lyckas få kvarsittning, bara för att man kanske inte gör exakt som beskrivningarna säger? Alltså, sitta och tänka istället för att förvandla en vattenmugg till ett glas? Nej, det är ju ingen skillnad!
Jag reser mig sakta, börjar gå mot den idiotiska kvarsittningen, för att hinna dit, så att jag inte behöver gå på en till. För det är högst troligt om det är McGonagall som har den. Den satmaran.
Jag såg ner på min uppsats. Den är i försvar mot svartkonster. Ett löjligt ämne, enligt mig. Fast Umbridge var en bra lärare. Hon såg alltid till att Slytherin fick det bästa, vilket var bra, de andra var inte värda något.
Men Potter gillade inte Umbridge. Var han tvungen att gapa emot henne så fort hon sade något för att lugna alla? Nej, Potter ville ju förstås skrämma upp alla igen med dumheter, för att göra sig märkvärdig. Dumbledores lilla gullegris, han måste ju bara sticka ut så mycket.
Och hans ärr. Som han skryter med det. Han går runt och tycker att alla ska tycka synd om honom för att han inte har några föräldrar. Det är ju egentligen synd om honom för det, tänkte jag, men raderade snabbt mina tankar.
"D-D-Dra-aco M-Malf-f-foy?" stammade en skrämd förstaårselev. "DuskulleinfinnadigtillprofessorMcGonagallskontorinomtiominuter", rabblade hon snabbt upp sedan, tog ett djupt andetag och sprang iväg.
Just det. Det var den där kvarsittningen. Jag fattar inte hur man lyckas få kvarsittning, bara för att man kanske inte gör exakt som beskrivningarna säger? Alltså, sitta och tänka istället för att förvandla en vattenmugg till ett glas? Nej, det är ju ingen skillnad!
Jag reser mig sakta, börjar gå mot den idiotiska kvarsittningen, för att hinna dit, så att jag inte behöver gå på en till. För det är högst troligt om det är McGonagall som har den. Den satmaran.
